Exjobbsförslag från företag

Detta är ett uppsatsförslag hämtat från Nationella Exjobb-poolen. Klicka här för att komma tillbaka till samtliga exjobbsförslag.

Förslaget inkom 2004-03-26

Beteende hos okastrerade hangrisar under uppfödningsperioden

OBS! ANSÖKNINGSTIDEN FÖR DETTA EXJOBB HAR LÖPT UT.
Husdjursagronom-, veterinär- eller etologistuden
+ Hur beter sig okastrerade slaktsvin?
+ Påverkas deras beteende av om det finns sogrisar i samma grupp?
+ Förändras beteendet med åldern?
+ Förändras beteendet, när de största grisarna i gruppen tas bort? Arbetet innebär beteendestudier av slaktsvin på Lövsta under ht 2002.

Är Du intresserad?
Kontakta oss för mer information:

Bakgrund I de flesta länder kastreras hangrisar för att förhindra en obehaglig lukt, s.k. ornelukt eller galtlukt, i köttet. Frekvensen av ornelukt varierar mellan olika raser och produktionsbetingelser och beror framför allt på två substanser, androstenon och skatol. Androstenon är nära besläktat med könssteroiderna och bildas i galtens testiklar, medan skatol bildas i tarmen vid nedbrytning av aminosyran tryptofan. Både androstenon och skatol ökar då hangrisarna kommer in i puberteten, men sambanden mellan dessa båda substanser varierar i olika undersökningar. I ett stort EU-projekt där även Sverige ingick, hade så hög frekvens som 42% av svenska hangrisar androstenonnivåer över tröskelvärdet 1 ppm, medan 12% hade förhöjda skatolvärden över 0,20 ppm. På grund av större muskelansättning har
okastrerade hangrisar bättre produktionsresultat än kastrater. Det tilltagande intresset för djurskyddsfrågor gör att vi i framtiden kan
förvänta ett ökat motstånd mot kastration. För att kunna upphöra med
kastrering, behövs större kunskap om ornelukt och hangrisars beteende.
Avsikten med detta försök är att studera om man kan minska andelen luktande slaktkroppar. Detta kan sannolikt till viss del ske genom urval av semingalt, baserat på nivån av skatol och androstenon i blodet. Vi vill också studera effekten av könsvis resp. blandad uppfödning på hangrisarnas androstenon- och skatolnivåer samt könsmognad och produktionsegenskaper hos båda könen. Den högre aggressionsnivån hos könsmogna hangrisar kan påverka individer med lägre rang negativt. Därför är det viktigt att fastställa rangordningen i boxen och hur denna förändras vid utslaktning
av de tyngsta grisarna.


  GÅ TILL XJOBB.NU FÖR FULLSTÄNDIG INFO OM DETTA EXJOBB




Informationen om uppsatsförslag är hämtad från Nationella Exjobb-poolen.