Inverkan av jordbearbetning på markens biologiska aktivitet, kvävemineralisering och kolbalans

Bakgrund
Jordbearbetning påverkar många processer i mark/växtsystemet, såsom cirkulationen och tillgängligheten av växtnäring, förekomst av ogräs och skadegörare, markens struktur och stabilitet, infiltration av vatten med mera. I regel ökar nedbrytningshastigheten av markens organiska material med intensiteten av en bearbetning. I svenska fältförsök har man kunnat visa att en senareläggning av plöjning på hösten eller en uppskjutning till våren kan minska utlakningen av kväve i både lättare och tyngre jordar. I ett längre tidsperspektiv leder reducerad jordbearbetning ofta men inte alltid till högre mullhalter och därmed till inlagring av kol och växtnäring. Orsaken till ökningen anses vara att det organiska materialet skyddas fysiskt från nedbrytande markorganismer eftersom aggregeringen är starkare i jordar som inte plöjs. Effekten varierar dock med jordart och klimat och är ofta större i ett torrt klimat. Frågorna kring jordbearbetning och mullbalans är högst relevanta ur bördighets-, uthållighets- och växthusgasperspektiv och för Sveriges åtaganden enligt Kyotoprotkollet.

Syftet
Syftet med detta projekt är att kartlägga orsakarna till varför och i vilken utsträckning omsättningshastigheten av det organiska materialet påverkas av jordbearbetning samt torkning och återfuktning. Det praktiska arbetet kommer att utföras på laboratoriet.

Examensarbetet
Arbetet är en del i ett större forskningsprojekt som drivs av Thomas Kätterer och Holger Kirchmann vid institutionen för markvetenskap, SLU, www.mv.slu.se . Anmäl ditt intresse, per e-post, till [email protected], som kommer att vara huvudhandledare för arbetet.