Molekylära signaler som reglerar specificitet i nervkretsbildning

En nervkrets måste bildas på ett mycket precist sätt så att nervceller på samma nivå i centrala nervsystemet tillsammans kan vidarefordra specifik information till nästa nivå. Med andra ord bildar en nervcell med en bestämd identitet endast synapser med en (eller flera) mottagarnervceller (som i sin tur har sin bestämda identitet). En central fråga inom neurobiologi är att förstå hur nervkrets-specialisering går till. Kunskap om detta är viktig för att vi ska kunna förstå hur nervcellskretsar med olika funktioner bildas och bibehålls i hjärnan, samt för förstå vad som går fel vid sjukdom. Nobelpriset 2004 gavs till upptäckten att olika luktnervceller uttrycker olika luktreceptorer samt att luktnervceller som uttrycker samma luktreceptor bildar synapser med samma grupp av mottagarnervceller. Identifieringen av luktreceptorgenfamiljen har medfört att molekylärbiologisk och transgen teknik kan användas till att på ett unikt sätt synliggöra och därmed studera enstaka nervceller med en bestämd identitet i en krets. Därmed kan man också identifiera gener och molekylära signaler som reglerar hur selektiviteten i en nervkrets tillkommer samt förändras med erfarenhet (d.v.s. lukter) och t.ex. med åldern.
Inom gruppen finns möjlighet till examensarbete kring dessa stora frågor genom att genomföra något av olika delprojekt. Delprojekten kan beskrivas kort som rollen av vitamin A för att bibehålla nervkretsen och rollen av vissa identifierade gener för att luktnervcellen ska kunna genomgå de sista stegen i sin differentiering. Vi vet att en luktnervcell har individuell identitet (vilken luktreceptor den uttrycker) och vår forskning visar att de också har regional identitet. Ett ytterligare delprojekt är att studera vad den regionala identiteten tillför till systemet t.ex. så kallad ”axon guiding”.

Kandidater som är intresserade bör ha nått fördjupningsnivå i cellbiologi eller neurobiologi samt ha kunskaper om molekylärbiologiska tekniker.