Medier, mänskliga rättigheter och funktionshinder

Handikappförbundens projekt Med i medier söker personer som vill göra examensarbeten om medier, mänskliga rättigheter och funktionshinder.

Medieanalyser av hur kvinnor skildras i medier är en självklarhet och inom medieföretagen har medvetenheten om mångfald när det gäller etnicitet ökat. På SVT finns listor på experter som kan medverka och tillfredsställa behoven av mångfald och jämställdhet i TV. När det gäller personer med funktionshinder har inte arbetet och forskningen kommit lika långt i Sverige. Den forskning som finns visar att personer med funktionshinder förekommer sällan i tv-mediet och att den bild som förmedlas är negativ och stereotyp.

MR-perspektivet är särskilt intressant nu när FN antagit en konvention om rättigheter för personer med funktionshinder. Sverige skrev under FN-konventionen i mars 2007. Det är inga nya rättigheter, men det behövs en särskild konvention för att tillförsäkra personer med funktionshinder mänskliga rättigheter. Man arbetar nu med verktyg för övervakning och med lagstiftning. Konventionens artikel 8 tar upp mediernas roll för att öka medvetenheten om personer med funktionshinder.

Med i medier menar att det är viktigt att mäta och analysera de steg mot en mer inkluderande mediebild som faktiskt görs. Programledare i Packat och klart, barn med funktionshinder i Bolibompa, karaktärer i dramaserier som Hem till byn – hur ser skildringarna ut i program där ämnet inte är funktionshindret?

Kontakta oss om du vill göra en analys av TV-program för att undersöka i vilken utsträckning personer med funktionshinder medverkar i programmen och på vilket sätt. Inspirationen finns att hämta i en engelsk rapport som görs varje år av Office of Communication, OfCom (Office of communication. 2005. The representation and portrayal of people with disabilities on analogue terrestrial television - Content analysis research report – Rapporten innehåller en kodbok som underlag för en sammanställning). Svenska studier är t ex:

• Ghersetti, Marina. 2007. Bilden av personer med funktionshinder i Sveriges Televisions nyheter. Göteborgs universitet.
• Ljuslinder. Karin. 2002. På nära håll är ingen normal – handikappdiskurser i Sveriges television 1956-2000. Umeå universitet.

Andra teman som vore intressanta att fördjupa är:

• Hur har mediebilden av personer med funktionshinder utvecklats den senaste tiden?
• Hur interagerar publik med och utan olika funktionshinder med innehållet i medier? Hur ser identifikation och reaktion ut? Hur är innehållets relevans? Hur påverkas t ex personer med psykiska funktionshinder av olika skildringar?
• Hur påverkas attityder hos publik, journalister eller andra grupper av medieinnehåll om funktionshinder?
• Hur hanterar olika företag, t ex SvT jämfört med TV4, frågorna om representation, mångfald och publikrelevans med avseende på personer med funktionshinder?
• Hur agerar intresseorganisationer för personer med funktionshinder i relation till medier och exempelvis reklam? Kampanjers effekt (kanske jämföra HBT-rörelsen och handikapprörelsen).
• Bilden av t ex personer med rörelsehinder och psykiska funktionshinder skiljer sig enligt flera rapporter? Vad är det som gör att olika funktionshinder behandlas olika? Finns skillnader mellan åldersgrupper eller andra kategorier (som orsak till funktionshinder)?
• Hur använder personer med funktionshinder bloggar? Hur ser bilden av funktionshinder ut i bloggar? Skiljer den sig från andra medier?
• Hur använder personer med funktionshinder digitala berättelser? Material finns genom samarbete mellan Med i medier och UR som lett till ett 60-tal kortfilmer om situationer och tankar kring funktionshinder?

Fler idéer kan tas fram i samarbete med Med i medier. Ta kontakt med Emil Erdtman på Handikappförbundens samarbetsorgan. Tel 08-546 404 45 eller [email protected]

Om organisationen:
Handikappförbundens samarbetsorgan är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för 43 rikstäckande handikapp