Översiktlig bedömning av järnvägars barriärpotential för vilt

Studien avser att översiktligt bedöma järnvägars potential till att fungera som spridningshinder för vilt i Sverige. Bedömningen bygger på en syntes av kunskap och antaganden av faktorer som bidrar till barriärpåverkan samt data och statistik på förekomst och fördelning av dessa faktorer längs det svenska järnvägsnätet. Arbetet kan ses som ett första steg till en åtgärdsbedömning avseende järnvägars ekologiska effekter på den högre faunan.
Uppgiften med arbetet skall vara att skapa GIS kartor som visar föredelningen av potentiella järnvägsbarriärer. Dessa kartor visualiserar bedömningen av den rumsliga samverkan av olika, kvantifierbara faktorer, och ger därmed ett första om än grovt verktyg för prioritering av fortsatta forskningsinsatser i ämnet.
Järnvägars påverkan på djur skiljer sig i flera avseenden från bilvägars påverkan. Bland annat antas järnvägar inte utgöra en lika kraftfull barriär och dödlighetskälla som vägar. Det finns dock mycket begränsad med empiriska data på hur järnvägar påverkar djur; det material som finns antyder dock att barriärpåverkan och dödligheten kan vara betydande och t.o.m. högre än för vägar. Barriärpåverkan uppstår genom samspel mellan fysiska och psykologiska faktorer. Fysiska faktorer är t.ex. förekomst av hinder (stängsel, murar, men också parallellt liggande vägar och andra barriärer¿), tågtrafiken, och själva dödligheten. Psykologiska faktorer är t.ex. störningar på g a ljud eller ljus eller vibrationer, eller också den öppna oskyddade miljön (den totala bredden över alla spår). Fysiska hinder förekommer i första hand lokalt om de inte tillhör bananläggningen. Störningar har troligen underordnad betydelse för viltet, men kan spela in i effekten av tågtrafiken. Tågtrafikens effekt kan splittras upp i trafikvolym (med dess dygnsvariation, särskilt nattetid!) och hastighet (med förmodligen bara en oväsentlig variation). Viktigast är här troligen antal och storlek av luckor mellan tågen samt tiden som djuren behöver för att återigen vågar närma sig järnvägen efter en (troligen skrämmande) tågpassage.
Sammantaget kan barriärpåverkan därmed reduceras till en funktion av tågfrekvens (plus variationen i antal), tåghastighet, antalet spår, förekomst av stängsel/murar, förekomst av andra spridningshinder.
Det finns endast få empiriska studier som ger data på sambandet mellan tågfrekvens och barriärpåverkan; men det är möjligt att uppskatta inom vilka marginaler frekvensen kan antas utgöra ett väsentligt eller oövervinnelig hinder för viltet. Dessa marginaler avgränsar därmed olika nivåer i barriärpåverkan (ingen, svag, stark, total barriär), vilka kan användas för en geografisk visualisering.
Arbetets resultat utgörs bl.a. av GIS kartor som tydliggör samverkan mellan olika faktorer i barriärpåverkan. Järnvägsavsnitt med hög barriärpotential kan sedan tolkas som avsnitt där vidare analys och bedömning av barriärpåverkas borde prioriteras.
Arbetet skall också lyfta fram eventuella behov av förbättrad (empirisk) kunskap.