Förorenade sediment i Östersjön – vad krävs för att de ska kunna hanteras på ett uthålligt sätt?

Problem/frågeställning
Expansion av hamnverksamhet, igenslamning av hamnbassänger, och landhöjning innebär att stora mängder muddermassor årligen måste hanteras runt Östersjön. På grund av utsläpp från industrier och hamnverksamheter under årens lopp är en del av muddermassorna starkt förorenade. En utmaning är att hantera dessa muddermassor (rena och förorenade) på ett hållbart sätt. Det finns i huvudsak tre tillgängliga alternativ för att hantera muddermassor och det är att deponera dem på land, att tippa dem till havs och att utnyttja dem på olika sätt i konstruktioner. För att kunna nyttiggöra massorna i konstruktioner behöver de stabiliseras och solidifieras så att farliga ämnen fastläggs. För att kunna avgöra vilken hanteringsmetod som är mest lämplig i ett enskilt fall behöver man ta hänsyn till en rad olika kriterier, både ekonomiska, sociala och ekologiska. Det kan exempelvis handla om utsläpp av växthusgaser, kostnad för nutida eller framtida åtgärder eller social acceptans. Hanteringen bör även ses ur ett livscykelperspektiv. Idag saknas kunskap om vilka kriterier som bör vägas in för att kunna ta långsiktigt hållbara beslut när det gäller hantering av muddermassor. I detta projekt utvecklas och förankras kriterier att användas av såväl tillståndsgivande myndigheter som av de verksamheter som ger upphov till muddermassor i ett antal utvalda länder runt Östersjön.

Examensarbetet genomförs inom ramen för ett stort internationellt projekt som sker i samverkan mellan Statens Geotekniska Institute, Luleå Tekniska Universitet, Lappeenranta University of Technology, Coastal Research and Planning Institute of Klaipeda University, och Technical University of Hamburg-Harburg och flertalet hamnar runt Östersjön. Arbetet är lokaliserat till Ecoloop AB och sker i nära samverkan med företagets medarbetare och andra examensarbetare inom det internationella projektet.

Syfte
Examensarbete syftar till att utifrån ett nationellt perspektiv, i exempelvis Tyskland, Finland, Litauen och Polen, undersöka vilka kriterier eller aspekter som bör ligga till grund för att kunna ta långsiktigt hållbara beslut när det gäller hantering av förorenade sediment.

Metod
Arbetet genomförs i etapperna; Problemformulering och val av objekt, Inventering och teori, Analys och utvärdering, Slutsatser och diskussion. Föreslagen metod för inventeringen är intervjustudier (Stakeholder Opinon Assessment -SOA).

Förväntat resultat
Arbetet förväntas ligga till grund för utvecklande av beslutsstöd för hållbar hantering av förorenade sediment.