Förstudie: Potential för förbättring av materialförsörjning i exploateringsområden - en aktörsstudie

Vill du att ditt examensarbete ska vara ett miljö- och planeringsrelaterat projekt där dina resultat är efterfrågade och där du har möjligheter att knyta värdefulla kontakter? Som examensarbetare på Ecoloop får du möjlighet att pröva på hur det är att jobba i en kreativ och utvecklingsinriktad miljö med aktuella frågor inom uthållig samhällsbyggnad.

Bakgrund:
Stockholmsområdet beräknas öka med ca 500 00 innevånare fram till 2030. Det finns således ett stort tryck på att bygga både bostäder, verksamhetsfastigheter och olika typer av anläggningar. I regionen finns utpekat ett antal sk utvecklingsområden och det finns också ett antal större exploateringsprojekt för att möta denna efterfrågan.

Urbaniseringen ökar behovet av strategisk hantering av ballast och massor som uppkommer vid, och används för byggnation. Idag används omkring 13 miljoner ton sand, grus och krossat berg per år i Stockholms län. Dessutom uppkommer uppskattningsvis 5-6 millioner ton massor årligen från bygg- och anläggningsverksamhet. I den senare siffran ingår betong från rivningar.

Transporterna sker idag till övervägande del med lastbilar och av ekonomiska skäl bör transportavståndet då inte vara längre än ca 30-40 km. Trenden är dock att transportavstånden av massor ökar, dels pga av att täkter hamnar allt längre ut från de områden där byggaktiviteterna är störst, och dels pga den lokala återanvändningsgraden ofta är låg och massor transporteras till deponier eller upplag för behandling som också förläggs allt längre från de områden där byggandet sker.

Den expansiva utvecklingen kommer, om inget görs, att ledat till allt fler lastbilstransporter med alla de konsekvenser på framkomlighet, utsläpp, säkerhet och buller som detta medför.

Det regionala projektet Hållbar Materialförsörjning i Stockholms län har identifierat olika förbättringspotentialer för materialförsörjningen i Stockholms län. Några av dessa kan genomföras på byggplatsen. Dessa innefattar framförallt bättre genomförandeplanering med större fokus på ballastlogistik, samt metoder för att minska uppkomsten av schaktmassor genom bättre schaktningsstyrning och lokal materialmodifiering (in resp ex situ). Rätt genomfört innebär dessa förbättringar stora kostnadsbesparingar för byggherrar och för samhället .

Problemställning:
Hur kan uttag av jungfruliga material minska, användning av återvunna massor öka samtidigt som massor till deponi minimeras? Idag ses material från själva exploateringsområdet som en kostnad, inte en potentiell resurs. Av tidsskäl kan också massor som inte behöver flyttas ändå köras runt eller deponeras. Samordningen mellan olika byggprojekt är bristfällig och massor transporteras och deponeras i onödan.

Stockholms tillväxt kommer leda till ökad materialanvändning och tillhörande transporter om inte befintliga tekniker för minska schaktning, öka återvinning och förbättra logistik används i ökad utsträckning. Exempel på tekniker och lösningar är: materialmodifiering, återanvändning av rivningsmaterial, smartare schaktning, transporter och logistik samt en utvecklad genomförandeplanering.

För att få en förbättring krävs bättre styrning från de offentliga och privata aktörer som medverkar inom ett exploateringsområde. Grunden till detta är ökad förståelse av materialförsörjnings- och planeringssystemet och ökad samsyn. På så sätt kan olika tekniker och lösningar kopplas samman till helheter och öka effektivitet, minska störningar och minska kostnader

Syfte:
Syftet med detta examensarbete är att ta fram en bild av vad aktörer i olika steg i exploaterings- och byggprocessen har för kunskap, inställning och drivkraft om tekniker
• som underlättar införande av lokala materialhanteringslösningar
• som minskar samhällets störningar och leder till kostnadsbesparingar för samhälle och byggherrar

Studien ska ge exempel på tillgängliga tekniker och hur de kan appliceras i olika typer av exploateringsområden samt vad som krävs av planering och styrning hos berörda aktörer för att teknikerna ska kunna användas effektivt. För och nackdelar samt vägar för acceptans och användning ska belysas.