Urban agrikultur och aqukultur – en möjlig väg för delförsörjning av framtidens hållbara och attraktiva städer

Vill du att ditt examensarbete ska vara ett miljö- och planeringsrelaterat projekt där dina resultat är efterfrågade och där du har möjligheter att knyta värdefulla kontakter? Som examensarbetare på Ecoloop får du möjlighet att pröva på hur det är att jobba i en kreativ och utvecklingsinriktad iljö med aktuella frågor inom uthållig samhällsbyggnad.

Bakgrund:
Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer, en andel som bara förväntas öka. Urbana områden skapar många problem, men medför även stora möjligheter att hitta lösningar. Väl fungerande städer utgör hörnstenar den ekonomiska utvecklingen i ett land, och är nödvändiga för samhällelig välfärd.

Städer världen över har uppkommit genom att produktionen av varor specialiserats och vilket lett till ett behov av att skapa väl fungerande produktbytesplatser, dvs marknader. Staden i sig har också varit beroende av ett sk omland för sin försörjning av föda och material för varuproduktion. Dessa marknader och omland var tidigare lokala och regionala men i takt med en ökande globalisering så är staden blivit allt mer beroende av införsel av föda, material och varor från ett allt större område och för många produkter är omlandet, dvs försörjningsområdet, idag globalt.

Detta skapar en mängd problem och stora mängder varor transporteras kors och tvärs. För att minska negativa samhällseffekter av transporter är ett sätt att öka självförsörjningen i städerna och då framförallt med varje-dag-varor, dvs livsmedel.

Stadsnära privat livsmedelsproduktion förekommer än idag genom att människor själva odlar eller föder upp en del mat för husbehov. Under tider av oro, tex krig, så har sådan produktion ofta ökat pga av osäkerheter med leveranser och ekonomisk nedgång. Även kommersiell odling i eller nära städer förekommer relativt allmänt på många håll i världen.

I Sverige är lokal, stadsnära produktion av livsmedel mindre vanlig än på många andra håll i världen, extra tydligt gäller detta kommersiell produktion.

Det har sedan 90-talet kommit förslag på hur kommersiell produktion av grönsaker ska kunna integreras i städer och där överskottsvärme och koldioxid kan tas tillvara. Ett svenskt företag, Plantagon, har tagit fram ett koncept till ett stadsväxthus. Företaget har fört diskussion med bla svenska kommuner men än så länge har inget modernt urbant växthus byggts i Sverige. Ekonomi, kosnervatism och motstånd mot nya arktektoniska uttryck kan vara några av orsakerna till svårigheter att komma till skott.

Plantagon är ett fristående exempel på urbana växthus men finns det andra lösningar som kanske kunde vara mer ekonomiska eller acceptabla ur utformningssynpunkt? Dvs finns det lösningar som är lättare och billigare att integrera i dagens svenska städer? Är problemen de samma överallt i världen eller är det platsspecifika frågor som måste hanteras för att få spridning av urbana kommersiella växthus?

Går det på samma sätt att införa tex fisk- eller musselodlingar (aquakultur) i städer och är problemen delvis de samma som för urbana växthus? Kan det kanske vara fördel att samlokalisera urbana agri- och aqua-kulturanläggningar?

De och många fler frågor behöver tydliggöras för att kunna stödja en utveckling mot mer urbana kommersiella försörjningslösningar.

Syfte:
Syftet med detta examensarbete är göra en kunskapssammanställning av pågående initiativ och förslag till lösningar för urbana agri- och aquakulturanläggningar samt att kartlägga och analysera de problem och möjligheter som dessa initiativ möter.