Neuronala nätverk inblandade i schizofreni (aw)

Schizofreni är en kronisk psykiatrisk sjukdom som drabbar 0.5-1 % av befolkningen. Schizofreni uppkommer ofta tidigt i livet och patienterna uppvisar symtom som apati, hallucinationer och aggressivitet. Sjukdomens orsak är fortfarande relativt okänd men två signalsystem i hjärnan; dopaminsystemet respektive glutamatsystemet är troligtvis satta ur balans. Substanser som hämmar glutamatsystemet, t ex NMDA receptor antagonisten fencyklidin, inducerar schizofreni-liknande symtom både i människor och i djur. Glutamat är den mest använda signalsubstansen i centrala nervsystemet. Överdrivet höga mängder av glutamat är giftigt för nervceller och kan orsaka nervscellsdöd, en process som kallas neurodegeneration. För att behålla jämvikt i systemet och undvika okontrollerad glutamatsignalering regleras tillgängligheten noggrant, både av nervceller och intilliggande gliaceller. Eftersom glutamat används av så många olika nervcellspopulationer i hjärnan tror man att felaktiga mängder av glutamat i nervcellernas omgivning är en viktig bidragande orsak till schizofreni. En reglerad utsöndring av glutamat möjliggörs av att glutamat transporteras in i vesiklar som fuserar med nervecellens membran vid signalering. Nyligen identifierades tre vesikulära glutamat transportörer (VGLUT1-3). Dessa proteiner kan användas för att identifiera de nervceller som använder glutamat som signalsubstans. Vi har börjat attackera frågan hur viktigt glutamat är för specifika nervkretsar genom att använda konditionella knockout-möss. Preliminära resultat från en knockout-modell där VGLUT2 har slagits ut specifikt i hippocampus och cortex visar att dessa möss får schizofreni-liknande symtom som t ex ökad aggressivitet och förändringar i “pre-pulse inhibition” testet jämfört med kontrolldjur. Vi vill utvidga dessa studier och karaktärisera dessa knockout-möss för att avgöra om dessa möss kan användas som genetisk modell för schizofreni. Vi vill studera om uttrycket av VGLUT2 har förändrats i dessa djur, om befintliga schizofreniläkemedel kan påverka deras beteendemönster och hur dopaminsystemet har påverkats. En sådan sjukdomsmodell skulle vara mycket användbar inom schizofreniforskningen. Du kommer att lära Dig ett antal generella molekylärbiologiska metoder och fysiologiska metoder i ett projekt som passar din bakgrund. Projekten är utformade för att ge Dig en tvärvetenskaplig helhetsbild. Gruppen består av 12 personer som är både molekylärbiologer och neurobiologer. Som examensarbetare i vår grupp deltar Du i alla aktiviteter i labbet såsom seminarier, gruppmöten, publikationsförberedande arbete och planering vilket är en utmärkt meritering inför eventuell fortsatt forskning eller industriarbete. Kontakta gärna gruppledaren för vidare information, Docent Klas Kullander , Institutionen för Neurovetenskap, Enheten för genetisk utvecklingsbiologi, BMC, korridor A3, plan 2, tel 4714519. E-mail: [email protected], www.neuro.uu.se/devgen. Övriga handledare: Dr. Henrik Bengtsson, Dr. Åsa Mackenzie, Dr. Anna Vallstedt samt doktoranderna Henrik Gezelius och Nadine Rabe.