Käppalaverkets nuvarande och framtida rötningskapacitet

Käppalaverket är ett avloppsreningsverk beläget på Lidingö nordost om Stockholm. Reningsverket ägs och drivs av Käppalaförbundet som är ett kommunförbund bestående av 9 st Stockholmskommuner. Käppalaverkets upptagningsområde omfattar 11 st kommuner och den totala belastningen motsvarar drygt 500 000 p.e (inklusive industrier, sjukhus och skolor).

Käppalaverkets reningssteg består av en mekanisk rening, försedimentering, biologisk rening (aktivslamprocess) och filtrering genom sandfilter. Det slam som bildas i försedimenteringen (primärslam) och i biosteget (överskottsslam) stabiliseras i en rötningsprocess. I rötningsprocessen bildas biogas. En del av värmen som utvinns vid förbränning av biogasen används för uppvärmning av Käppalaverkets lokaler, överskottet säljs som fjärrvärme som levereras ut till Lidingö kommun. Det rötade slammet avvattnas för att sedan köras bort för vidare användning på bl a jordbruk och för jordtillverkning.

Under år 2004-2005 driver Käppalaverket ett projekt med syftet att kartlägga rötningskapaciteten i den befintliga anläggningen. Resultaten från projektet kommer att användas som underlag vid framtida ställningstaganden om hur man ska vidareutveckla sin rötningsprocess. Ett av huvudmålen är att optimera gasproduktionen. Examensarbetet utgör en viktig del av det pågående rötningsprojektet. Ett av huvudsyftena är att med hjälp av försök i labbskala dels karakterisera nuvarande rötningsprocess, dels belysa och undersöka en rad möjliga, framtida scenarios. Förslag på frågeställningar som behöver besvaras är t ex:

·Vilken är den maximala gasproduktionen vid nuvarande driftsfall? Vad innebär en för kort uppehållstid mätt i förlorad gasproduktion?
·Bidrar överskottsslammet till någon gasproduktion vid dagens driftfall? Hur mycket gas kan maximalt utvinnas ur detta slam?
·Hur skulle det påverka nuvarande rötningsprocess om man tillförde organiskt avfall utifrån? Vilka effekter ger denna belastningsökning på mikrobiologin och systemets stabilitet? Hur stor andel organiskt avfall i förhållande till andel slam kan tas emot? Hur stor blir rötgasproduktionen?

Examensarbetet genomförs som ett samarbete mellan Käppalaförbundet, Jordbrukstekniska Institutet (JTI) och Institutionen för Mikrobiologi på SLU i Uppsala. En stor del av examensarbetet kommer utgöras av praktiska labbförsök som bedrivs självständigt i SLU¿s och JTIs lokaler på Ultuna.

Lämplig utbildning är civilingenjör med inriktning miljöteknik, kemi, väg - och vatten alternativt 160 p inom mikrobiologi, kemi eller motsvarande.