Förenklad exponeringsbedömning av kemikalier med hjälp av uppskattad ¿intake fraction

En viktig grund för att kunna prioritera testning, riskbedömning och riskhanteringsåtgärder för enskilda kemikalier är den faktiska exponeringen av människor och miljön. Det underliggande antagandet är att sannolikheten för negativa effekter ökar med ökad exponering.

Exponeringsbedömningar baseras på uppmätta halter och/eller användandet av teoretiska modeller. Exponeringsanalys är med dagens metoder både tids- och resurskrävande och görs i praktiken endast för ett fåtal kemikalier. Detta har lett till att exponeringsdata saknas för de allra flesta kemikalier, även de som används i höga volymer. I processen att riskbedöma kemikalier används även alternativ till omfattande exponeringsbedömningar. Exempel på alternativa (och förenklade) metoder är (1) produktionsvolymer och (2) förekomst i konsumentprodukter. Hur bra dessa enkla indikatorer speglar faktiska exponerings-förhållanden är dock till stor del okänt och behovet av nya metoder som kombinerar enkelhet med vetenskaplig kvalitet och validitet är stort.

Ett förslag till alternativ metod som framlagts är metoder för bestämmande av ¿intake fraction¿. Med ¿intake fraction¿ menas den fraktion av utsläppd kemikaliemängd som slutligen hamnar i en individ eller i en population genom någon exponeringsväg (inhalation, via födan eller genom hudexponering) (Bennet et al 2002 ¿Intake Fraction for Multimedia Pollutants: A Tool for Life Cycle Analysis and Comparative Risk Assessment¿ Risk Analysis 22(5):905-918, se även Nigge (2001) ¿General spatial classes for human Health impacts¿, Part 1. Methodology Int J Life Cycle Analysis vol 6 No. 5, 257-264). Syftet med metoden är att kunna utnyttja ämnens kemiska egenskaper för att modellera fate och transport i miljön t ex genom att använda teoretiska modeller, samt att utifrån kunskaper om ämnen med kända egenskaper kunna uttala sig om ämnen med (delvis) okända egenskaper. Relevanta kemiska egenskaper (såsom tex Kow och Kaw) är kända för många ämnen och är dessutom billigare och enklare att undersöka än många andra faktorer.

För 308 ämnen modellerade med CalTOX spridnings och exponeringsmodell (tillgänglig via internet via http://eetd.lbl.gov/ied/ERA) varierade ¿intake fraction¿ mellan 10-8 och 10-3 (Bennett et al. 2002). Risken skulle med hjälp av kunskaper om intake fraction kunna härledas ur befintliga riktvärden för humant intag. Utifrån detta kan man räkna ¿baklänges¿ till en produktionsvolym som skulle kunna utgöra ett hälsoproblem på lång sikt.

På området finns några få publikationer om ¿intake fraction¿ via inhalation, och ett par publikationer som även diskuterar multipla exponeringsvägar. Detta examensarbete syftar till att närmare studera de bakomliggande antagandena och modellerna i metoden att bestämma ¿intake fraction¿, att utvärdera metoden ur en regulatorisk synvinkel och föreslå förbättringar av metoden. Dessa förslag kommer även att appliceras i en egen empirisk studie på området.

Examensarbetet är lämpligt för en person med grundläggande kunskaper om kemi (eller annat naturvetenskapligt ämne) och med intresse för miljöfrågor och riskbedömningar.